Nu har sonen äntligen fått en tid för operation. Han fick gå före i kön och får ta en tid av en person som lämnat återbud. Vilken underbar tur i det onda och besvärliga. Givetvis är han lite nervös inför detta, men han är helt på det klara med att detta är enda och bästa lösningen. Det är jag också. Så att han får slippa sina gallstensanfall.

Maken sitter vid datorn, som vanligt.

Dottern halkade omkull i det otroligt hala väglaget idag. Slog sig ordentligt, men annars gick det, som tur var, bra.

Läskigt att det är så otroligt halt ute. man får gå som en gammal stel gumma när man är ute.

Längtar så otroligt efter våren och sommaren. Det här har varit en otroligt lång vinter...